RR Bloggen


Alla jaktbara djur lever rädda och traumatiserade på grund av jakt

Är Sverige ett Jakt-Kalifat? Den talibanliknande dominansen med vapen mot fredliga djur i naturen som jägare kräver, traumatiserar vilda djur som ska överleva i krympande habitat på människans villkor. Skogsmästare och författare till The Inner Lives of Animals, Peter Wohlleben, konstaterar att alla jaktbara djur numera lever rädda och traumatiserade av jakt.

Det förtryck det också innebär för människor som älskar natur och djur; alla vi som snart inte vågar rida, lämna djur på bete, promenera, jogga, cykla, fotografera och plocka svamp tvingas till underkastelse. Fula jakttorn påminner oss likt fångvaktare att här dödas det året om. Jägare kan dyka upp var som helst. Som legosoldater med krigsteknik och värmesikten hemsöker de naturen när som helst.

I juli dödade utländska jägare tre stora tjurar av rasen Highland Cattle av ”misstag”, precis som brukar hävdas när ponnys, kor och sällskapsdjur skjuts varje år. Eller en joggare utanför Klippan.

 Kapitalismen styr markägarnas naturhäleri och man säljer ut djurs liv med giriga jaktarrenden, som säljs vidare i andra hand till kreti och pleti. Transaktioner utan insyn. De välbeställda markägarna säljer jaktevent; troféjakt eller uppfödda fåglar utsatta för skjutning till lyxjägare.

Tystnadskultur om skadeskjutningar är legio eftersom djurskyddslagen inte gäller vilda djur. Våld mot vilda djur har blivit trend även för marklösa stadsjägare. Varje år reser dessutom 30 000 utländska jägare in i Sverige med vapen och hundar för att jaga.

 Allt sanktioneras i Naturvårdsverkets nya jakttider. Räcker inte det finns paragrafer om skyddsjakt för att allt som stör mänsklig verksamhet ska kunna dödas; ekorrar som bygger bo under tak, starar som äter bär, tranor som äter på fel ställen, svanar eller bävrar som försvarar sina ungar, diande hjortkalvar som går med sina mammor på jordbruksmark, björnar med hungriga ungar som smakar honung och massorna av flyttfåglar som vilar eller äter på fel jordplätt.

Att hävda att djur ska dödas för att de är ”för många” eller på ”fel” plats förtydligar människans drift att argumentera för utrotning. 

Människan är det enda däggdjur som systematiskt åstadkommer massutrotning av andra arter. Vilda djur utgör bara 4 % av planetens alla däggdjur – resten är boskap och människor. Att beståndet av ryggradsdjur i världen har gått ner med ca 70 % från 1970, berör inte jägare bara man får begå ”bockpremiär” eller döda björnar i troféjakt. 

 Skjutningar och mord bland människor sprider sig från stora städer till mindre samhällen i Sverige. Statistiskt är majoriteten vapenanvändare män. Planerat dödande kräver en förmåga att dela upp världen i vi och dom, vare sig motiv styrs mot kriminalitet eller legalt djurdödande. Status i socialgrupper, gäng eller jaktlag stärks med vapenintresse.

När polisen konstaterar att civila vapen från jaktbutiker används i de svenska gängkrigen borde man våga ifrågasätta jaktvapenkulten i Sverige. En pistoltyp som köps för att döda försvarslösa grävlingar i gryt eller lodjur i fällor, blir mordvapen.  

 Avtrubbningen hos vissa människor, oavsett härkomst eller samhällsklass, med syfte att använda vapen för att döda, vare sig människor eller djur, måste få ifrågasättas. I ett samhälle där vapenvåld mot människor ökar, måste också djurs lidande på grund av en glamouriserad vapenkultur belysas. Utan moral ingen etik. 

/Skrivet av en jaktkritiker november 2021

Publicerad i >Sydsvenskan 14 november 2021


These brutal practices against predators are increasing every year in northern Sweden.
Jämtland, a region where illegal hunting is widespread, sometimes with extremely sadistic methods, as the hunting scandal in Norrbotten in 2017 showed:
Torturing lynx in traps, strangling lynx and bears on metal wires in trees, provoking dogs on trapped and injured animals.
In January the 2nd 2022 starts yet another year of the cruel hunts on Wolves in Sweden.
Please read this article for more > Brutal Trophy Hunt in Sweden

On WORLD ANIMAL VOISE, written by VENUS


Hatet mot vargar är stort

Jägarna tycker att vargar inte ska finnas utan att allt ska utgå från människan.

Men det är redan så. Genom ett missförstånd av Bibeln så att människan tror sig vara jämbördig med Gud, en Guds avbild, förstår människan inte att vi ingår i ett nätverk tillsammans med djur och växter, där människan är en av många arter. Och som sådan, inte minst för sin egen skull, måste människan ta ansvar.

En avbild är inte detsamma som originalet. I förkristen tid hade rovdjur hög status. Vi märker det i namn som Ulf, Yrsa, Björn, Torbjörn, Ursula och gamla, mer svårtydda namn från olika kulturer. Adelsnamnen Rääf och Uggla räknar jag också till rovdjursnamnen. Dessutom efternamnen Falk och Örn.

Hatet mot vargar är stort i Sverige jämfört med på andra håll i Europa. Italienska forskare har kommit fram till att vargen gör minst skada om den lämnas ifred. Rovdjur har sin plats i naturen för mångfalden genom att jaga och öppna huden på byten, så att andra mindre köttätare kan komma efter och äta. De stora rovdjuren minskar också mängden rådjur, hjortar och vildsvin och därigenom minskar också trafik- och odlingsskador för att ta viktiga exempel. Älg har minskat påtagligt under senare år, blivit sällsynt.

Vi står mitt i 6:e massutrotningen. Djur och insekter minskar till arter och antal, konstaterar forskare världen över. Allt hänger ihop. Jag har ingen svårighet att se detta även i min lilla värld. Massutrotningen drabbar också människan som är beroende av djur och växter för sin överlevnad.

Jägarna växer i både antal och teknisk räckvidd. De finns numera vid vägkanter, bakom buskar, på kalhyggen, utanför grannes tomtgräns. De skrämmer vandrare och grannar ända upp på grannens gårdsplan med sin vapen, tekniska utrustning och med sina hundar. Skjuter på det mesta, lämnar giftigt avfall och skadskjutna djur. Har tävlingar om prickskytte på levande djur.

Rätten att jaga, äta och leva måste tillåtas allt levande.

Människor lever med vargar på många ställen, men när människor tränger ut det vilda genom okunskap och i växande antal, är det ju inte så konstigt att det vilda kommer på besök till oss.

Rätten att jaga, äta och leva måste tillåtas allt levande. I annat fall dör också människan ut.

Djurägare måste bli bättre på att hålla reda på sina husdjur oavsett om dessa är jakthundar, får eller annat. Det finns ekonomisk kompensation och hjälp med nätning för drabbade. Kraftfulla hundraser som inte jagar men skyddar sin flock behöver också bli vanligare. Sådana finns. Det är inte konstigare att varg slår inhägnade får, där fåren inte kan fly, än att människan lastar sina varukorgar fulla på matmarknaderna.

Jägare och andra: Nu kan ni ha blivit både ledsna och arga. Ni tycker att ni gör rätt och har rättigheter. Men vi måste alla motverka massutrotningen. Jakt måste utgå från fler perspektiv än jägarnas. Sveriges Miljökvalitetsmål ”Ett rikt växt- och djurliv” måste uppnås.

Skrivet av Gunilla Lysell, 31 januari 2021


En f.d Jägares berättelse

Det är synd att jägare liksom glömmer bort att vi i Sverige har en underbar natur med skogar, älvar, ja en mångfald där djuren för oss som ser djuren som en del av naturen.

Jag har gått jagarutbildningen, och förstår vissa jägare, då kronan i utbildningen är att lära sig döda, inte förstå naturen. Man har ju t o m tävlingar om vem som kan döda mest med djur, och vem som skjutit den största björnen eller fält den största älgtjuren med mest taggar. Som jägare var en naturupplevelse att sitta på pass på en ryggsäcksstol i 6 timmar. Skjuta ett djur och ta ut inälvorna, sota, och bli riktigt ordentligt nersölad av blod och avföring. Sedan frysa och slita som ett djur för att få hem djuret. Sedan skall man klä av djuret vid småtimmarna. Vad såg man av naturen . Ingenting. Vad tyckte man om djuren. Döda var det enda som gällde, och den som gjorde det fick kanske en Grankvist i mössan. Utav naturen och upplevelse av djuren fanns inte på kartan.

Det enda man minns är om man fick dödat något djur. Jag tror att det är dags för Jägarförbundet att tänka om. Naturen är en enda stor slaktplats. Där djuren endast ses genom ett kikarsikte. För mig blev det ohållbart att delvis ha naturen bara för att döda, och å andra sidan uppleva den helt fantastiska natur vi har utan vapen. Djuren är en tillgång, inget som vi skall påverka i en negativ riktning. Att vargen är världens bästa jägare råder ingen tvekan om, oavsett vad jägarförbundet tycker, och är en viktig del av viltstammens överlevnad. Jägarna är skogens pandemi, men troligtvis biter inget vaccin mot detta. Man tycker att jägarförbundet borde inse att djuren är en allmän tillgång, och som man fått betalt för att förvalta. Men man missköter sig å det grövsta. Skärpning, det finns fler än jägare i skogen som tillhör allmänheten i lagar.

Skrivet av Håkan Forsberg, December 2020


Ett livsuppdrag för naturen & vargen.

Den senaste tiden har det kommit allt fler rapporter om varg som rör sig i närheten av byn Mölnbo i Sörmland. Som ofta när det handlar om varg, är det mycket känslor inblandade. Då jag sedan länge byggt en särskild relation till just dessa vargar, vill jag dela lite om min syn på läget.

Sedan 6 år tillbaka har jag följt vargarna i trakten. Trots oräkneliga nätter i deras skog, har jag i snitt synobserverat dem ett par tre gånger om året. Desto oftare hört dem, eller följt deras spår i landskapet. Jag började spåra varg i yngre tonåren i Värmland där jag växte upp. Att vara i närkontakt med vilda djur har för mig länge varit normalt. Som ung roade jag mig bland annat med att se hur nära det gick att komma vildsvin och älgar innan jag blev upptäckt.

Varghonan som jag kallar Beauty

Jag förstår att många människor känner rädsla när varg rör sig så nära. Det är ett stort och starkt rovdjur. De flesta av oss har blivit matade med sagor om den farliga vargen från det att vi var barn. Grejen med sagor är att de är just det, sagor, och inte nödvändigtvis ger en sann bild av verkligheten. Människor är rädda för olika saker. Jag t.ex. är rädd för att möta människor med vapen. Det ger inte mig rätt att begära deras död. Däremot har jag sen många år tillbaka tryggt sovit ensam under bar himmel i skogen. Även mitt i vargrevir. Att vildsvin brakar förbi i nattmörkret bekommer mig inte det minsta. Efter tusentals vildsvinsmöten känns det rentav betryggande att de finns där. Även vargarna har vid ett flertal tillfällen kommit nära mig i mörkret. Ljudet av tassande steg. Ett gnyende. Ylanden i natten. Det ger mig en känsla av att vara levande på riktigt. Om vargar ville äta människor, hade jag vart uppäten hundra gånger vid det här laget. De är nyfikna, men ser oss inte som mat. För det mesta undviker de helt kontakt med vår art. Inte konstigt då man blivit brutalt förföljd i flera hundra år. Vargen lever i en värld som nästan helt domineras av människor. De kan inte undgå att stöta på oss. Vi har brett ut oss på det vildas bekostnad i princip överallt på planeten.

Varghanen som jag kallar Ulv

En vargflock är i själva verket en familj. En hane och en hona, som oftast lever i ett livslångt parförhållande. Övriga i gruppen är deras vuxna ungar eller årsungar. Nuvarande honan i Sjunda, som jag kallar Beauty, är född från ett syskonpar, överlevare efter att det ursprungliga paret skjutits. Hanen, som jag kallar Ulv, är född i Vismenreviret i östra Värmland, mina barndomsmarker, och hans mors släkt spårade jag sannolikt som tonåring i det numera utplånade Hasselforsreviret. Då jag tränat mig i konsten att spåra sedan tidig ålder, har jag ofta lätt att se var de har sina stigar. De blir som bekanta, vars förehavanden i landskapet blir likt en berättelse som rullas ut omkring mig. När jag börjar tänka likt en varg, ökar chanserna betydligt att få möta denna skygga varelse. Det har såklart varit tydligt för mig att de sista tiden närmat sig Mölnbo. God tillgång till rådjur lockar. Nånstans i markerna döljs hungriga ungar. De vuxna ägnar mycket energi åt att finna mat åt de små. Jag rör mig tyst i mörka skogar, och har även nu den senaste tiden stött på dem på nära håll därute. Jag känner ingen rädsla i mötet med en varg. Bara fascination för vilka oerhört komplexa och medvetna varelser de är. För vanligt folk är det ingen fara att gå i deras skog. Däremot är det bra att hålla hundar kopplade. Deras beteende nära byn är lite ovanligt, men inte något som bör ge anledning till oro. En ganska orädd älg rör sig också nära Mölnbo. Inte heller han bör ge upphov till oro, men till skillnad från varg har älg skadat, och även dödat människor i Sverige, i modern tid.

Nyfiken vargvalp som jag träffade

I debatten hörs ofta att vargarna är för många. Runt 300 i hela Sverige. Samtidigt är vi 10 miljoner människor här. Sällan hörs någon säga att människorna är för många. Detta beteende kallas på Engelska för Speciesism. Att vi sätter vår egen art på piedestal, och alla andra ”avhumaniseras” och kan nyttjas, eller smutskastas, på det sätt vi behagar. Intressant nog när jag studerat vilka egenskaper som så kallade ”varghatare” brukar tillskriva vargen, stämmer dessa mycket bra som beskrivning av hur människan behandlar naturen omkring sig, och även andra människor. Vargen blir ett slags ”objekt” som man kan projicera sin egen destruktivitet på. Kanske blir det då lättare att leva med sig själv. De som anser sig hata varg, tenderar att vara mycket högljudda i debatten. Långt mer högljudda än vad de är representativa för folk i vargbygd. Denna kategori människor stötte jag ofta på under uppväxten i Värmland. De tenderar att spä på rädslan hos de som oroar sig för vargen. Rädsla går att komma över med förståelse. Hat är svårare att förändra. Vi behöver komma i kontakt med våra hjärtan igen.

Var gång jag möter ett vilt djur, så ser jag inte ett djur. Jag ser en individ. Den bär en själ, och ett hjärta precis som jag. Det tog mig lång tid att inse att många människor inte upplever detta. Många människor möter sin egen mentala bild av ”vilddjuret”, utan att verkligen möta den individ de har framför sig. På ett sätt blir vargen en spegling av vår relation till det vilda inom oss. Den sanning som har förtryckts inom oss under årtusenden av våld och kaos, där vi gått från att ha varit en vild, stolt varelse bland alla andra, till att bli förslavade i ett system som tjänar ett fåtal. Om du räds eller hatar vargen, så räds/hatar du ditt eget ursprung. Sanningen om din relation till allt annat levande. Hela vårt moderna samhälle är en saga. Det har skapats ur det mänskliga sinnet, baserat på en illusion om att vi är separerade från resten av planeten.

Ursprungsfolk världen över, har till alldeles nyligen levt kvar i förståelsen att vi är intimt beroende av alla andra delar av planeten. Så gott som samtliga grupper som delat hemmiljö med vargen, har haft en djup respekt för vargen som ett av de heligaste djuren. Av många urfolk i Nordamerika har vargen benämnts ”Läraren”, då den hjälper människan att förstå hur vi kan leva i balans med vår omvärld. Ganska provocerande för arten människa, som nästan kommit så långt ifrån en balanserad relation till naturen som det överhuvudtaget är möjligt. Ekosystem världen över kollapsar. Klimatkrisen eskalerar okontrollerat. Det finns all anledning att oroa sig för framtiden. Att i detta läge lägga så mycket fokus på några vargar runt en by, känns lite tragiskt. Vargarna driver inga ekosystem i kollaps. Ej heller är de ansvariga för klimatkrisen. Det är vi. Människan. Kanske de i själva verket, har något viktigt att lära oss tvåbeningar…

Skrivet av Andris Fågelviskaren den 3 september


Varför är rovdjurshatet i Sverige så starkt?

Betraktelser från Värmland

Varför hatar vi människor, en del hatar invandrare en del hatar ormar och en stor del hatar varg. Jägarlobbyn är stor i vårt land och vid valår så märker man att de flesta partierna går jägarnas önskningar till viljes. Demokrati? Nja det tycker inte jag i alla fall. Varför? Förr var det, kungar och adelsmän som jagade, folket var mest med som tjänare och hjälpredor. Vi skall också komma ihåg att det var bara det högre ståndet som hade möjlighet att lära sig läsa och skriva, sexårig skolplikt infördes 1842 och sjuårig skolplikt 1936.

Blir man intelligentare av att kunna läsa och skriva? Svaret är Nej, men människor har då möjlighet att skaffa sig kunskaper genom att läsa och blir mer medvetande och har då möjlighet att bilda sina egna åsikter.
Nu kommer något mycket intressant i slutet av 1700 talet släppte Gustaf den III jakten fri. Nu fick alla som hade tillgång till ett skjutvapen jaga, även gemene man där flertalet var analfabeter. Det dröjde inte länge förrän våra vilda djur var nästan utrotade. På 1800 talet fridlyste man älgen i 10 år.
I början och mitten av 2000 talet så ökade rovdjuren i antal igen. Den sista föryngringen innan skedde i Lule Lappmark 1964.

Vargen fridlystes i Sverige 1966 och då fanns det enbart ett tiotal vargar kvar i Sverige. Vargarna vandrade ju mellan gränserna Sverige, Norge, Finland och Ryssland, viktigt att komma i håg är att vargen har aldrig varit helt utrotad i Sverige, eftersom vi har landgränser mellan våra nordiska länder och vargen är en vandrare. Den könsmogna vargen vid två års ålder går ofta i från flocken för att söka ett nytt revir.
Vargen blev vanligare och vanligare i Sverige och år 2010 kom då den första vargjakten sedan 1966. På 2000 talet hade man diskuterat att man skulle ha ett tak på 300 vargar. När man då tillät jakt på varg 2010 då hade man registrerat och inventerat att det fans 210-230 vargar, de vargarna var vargpar och flockar i vargrevir. Som så brukar så fanns det vargar på vandring och det antalet var på 43-70 st. På ett ungefär var antalet vargar 253-300 st i Sverige. Taket till vargstammen var nådd, varför man tillåter vargjakt 2010 och inte väntar till 2011 eller 2012 då man med eventuella föryngringar hade, med gott samvete kunnat skjuta 60 vargar, varför jag nämner 60 vargar är för att det sköts det antalet 2010, kvar är då 240 vargar.
År 2011 så gjordes en inventering på 219 st vargar i Sverige, under det önskade taket, som fortfarande var 300 st. Under vargjakten år 2011 sköts 40 st vargar och då skulle de vara vara 200 vargar kvar. 2012, sköts 56 vargar 200-56 =144 vargar 2013 , 144 vargar minskat med 33 skjutna, 2014 är det 144 vargar minskat med 48, 2015 är det då kvar 96 vargar minskat med 66 vargar, 2016 minskat med 42 vargar, det är då kvar cirka 30 vargar. Men naturligtvis är det mer eftersom att i denna räkningen har jag bara räknat bort antalet döda vargar, men inte föryngringar. År 2019 -20 så var det 36 st vargvalpar som föddes. Så skall man räkna helt krasst så har vargstammen minskat katastrofalt med legal jakt, med licensjakt och skyddsjakt och inte att förglömma den stora tjuvjakten som existerar främst i lappmarkerna, Värmland och Dalarna.
Oavsett inventering på över 300 vargar så har inte det här gått rätt till. Vi får inte se förbi att det är jakt och jägare har stått för mycket av inventering och skickat in spillning. Jakt och jägare har fått det till 365 vargar.

Enligt människor den tysta massan i dessa så kallade hatar län så ser man knappast någon varg längre, i Värmland. Det skall också tilläggas att staketen är och har varit undermåliga när det har hänt att får har blivit dödade av varg. När man då från länsstyrelsen har givit tillåtelse till skyddsjakt har det förekommit att man med berått mod skjutit föräldraparet, valparna och ungvargar har då inte fått lära sig att jaga på rätt sätt därav att de tar mycket tam boskap. Inte att förglömma är att under jakten lägger man ut åtlar med slaktrester av får gris och nöt och det för med sig att vargen får smak på lamm, gris, nöt och så mynnar det ut i att de river tamboskap.


I dag när jag sitter på min vanliga plats i skogen, i Värmland. Ack Värmland du sköna du underbara land… Nej, det stämmer inte, just nu pågår det en jakt i stora Bör i närheten av Årjäng. Där finns ett vargparsom har valpar cirka 4 st. Varghannen har tagit sig in i den undermåliga hagen och rivit får. Fårhagen befinner sig mitt i skogen, min tanke är ju: Vem är så dum att man gör en fårhage mitt i skogen i ett vargrevir? När började det tillåtas att jaga när viltet har valpar? Naturvårdsverket har överlåtit till samtliga länsstyrelser i landet att besluta om skyddsjakt. Skyddsjakt får förekomma om det inte stör artens fortplantningsbestånd. Men i Stora Bör har vargparet valpar, valparna som antagligen föddes i maj-början på juni är cirka 3 månader och kan inte jaga själva. Skjuter man en av föräldrarna så blir det jobbigt för den kvarvarande föräldern att försörja valparna.
Förr hade de flesta jägaren moral, man jagade inte undertiden som rovdjuren hade valpar, men räven är skyddad när den skall föda, men man får jaga årsungar, det kallas viltvård. Det står också i paragraf 28 att innan man beslutar om jakt, då skall man ha vidtagit andra åtgärder och att det skall ha hänt flera angrepp på tamdjur. I stora Bör har det varit ett angrepp och inget mer ändå beslutar Länsstyrelsen om skyddsjakt. De flesta av de anställda i beslutsfattande positioner i Länsstyrelserna i varghatare län består av jägare, kanske till och med i det jaktlag som får till uppdrag att skjuta vargen. I små byar på den Svenska Landsbygden är folk släkt, ibland genom ingifte och väldigt involverade med varandra, då ligger det till så här att någon kanske har en släkting som är polis eller arbetar på länsstyrelsen och då blir det påtryckningar från byn annars blir det utfrysning. Det är ju också allmänt känt att i små byar på landsbygden så har det förekommit mycket incest. Det var inte längesedan, som de här byarna var väldigt isolerade.

Vi börjar på 40-talet och fram till mitten på 50 talet då var det många som aldrig hade varit utanför byn, det var svårt att hitta en partner det var också vanligt att man kanske bara hade gått 7 år i folkskolan som det hette då. Varför skriver jag det här, jo därför, som jag skrev förut man är inte mindre intelligent för att man är outbildad, men man är av naturliga skäl mer omedveten än vad en människa är som har träffat fler människor och studerat mer. Fortfarande lever folk i de här små skogssamhällena där alla är släkt och alla känner alla. Det är inte bra att människor som kanske är uppvuxna i byn får sitta på poster som är bestämmande när det gäller varg och övriga rovdjursfrågor. Det är nämligen så att vi människor ärver inte bara utseende av våra föräldrar utan till stor del intressen. Om pappa och mamma seglar ja då seglar barnen också. Är pappa och mamma moderater ja då är barnen det också. Det fins alltid undantag dom bekräftar regeln dock. Det är starka individerna som går framåt och förstår att man inte kan stanna upp. Det är dessa individer som tagit oss från stenåldern till var vi är i dag. Det är det radikala klientelet som skapar förändringar, ofta till det bättre. Ta Suffragetterna (kvinnorörelse om kvinnans rösträtt), arbetarrörelsen (fackföreningar), människors lika rättigheter, (inbördeskriget i USA, nord och sydstater). Det finns mycket bakåt i historien som bevisar att ytterlighets människor, radikala ungdomar har skapat förändringar. Ja, vi har exakt samma med tex Huntsabbotörerna, människor förfasas tycker att de bråkar på jakterna, men inte en gång har de börjat ett bråk, de har gått ut fredligt, men tyvärr har inte jägarna bemött dem på samma sätt. Faktiskt har dessa ungdomar bemötts med våld.
Med detta vill jag ha sagt Revolution Rov stödjer inte jakt och heller inte våld mot varken djur eller människa.

Revolution Rov stödjer den biologiska mångfalden och är för ett stort utbud av våra vilda djur att ge våra rovdjur förmågan att kunna försörja sig i våra skogar. De människor som äter kött kan köpa av tamboskap i våra butiker. Revolution Rov är emot all Trofejakt och all jakt på rödlistade och hotade arter.

Av Anonym den 6 september


Nallen, tryggheten som försvann

Av Revolution Rov

Hur många föräldrar ger inte sina små barn en Nallebjörn, teddybjörn eller nalle, en typ av kramdjur. Det är en leksaksbjörn i tyg eller annat mjukt material med stoppning.
Nallen blir något som barnet somnar med eller som alltid måste följa med till tex förskolan eller när de ska göra något nytt och lite läskigt, kallas för övergångsobjekt.
Gosedjuret har en lugnande effekt när barnet inte längre har mamma eller pappa inom synhåll. Känslan av trygghet är viktig.

Nallens verkliga förebilder, brunbjörnen skjuts nu utan eftertanke i våra skogar. Några skadeskjuts utan att hittas. Utan någon som helst trygghet…. mycket motstridigt.


Den grova jaktbrottsligheten.

51% av alla döda vargar dör på grund av grovt jaktbrott.
Den absolut viktigaste åtgärden att vidta just nu är att komma tillrätta med den grova jaktbrottsligheten. Grovt jaktbrott är lika grovt brott som fridskränkning bl.a. Det finns ingen annan brottstyp där så få människor vill eller vågar säga något om vad de vet. En anledning är att några inte betraktar det som det grova brott det är, utan som någonting som egentligen inte är så farligt eftersom det ”bara” är rovdjur som berörs. Av alla vargar som dör, är det 51% som dör på grund av grovt jaktbrott.

Det finns seriösa jägare som vill få stopp på den här typen av jakt. Men de som håller på med grovt jaktbrott rättfärdigar det inför sig själva och andra runtomkring. Till och med förnekar man att det är jägare som står bakom jaktbrotten, man använder olika förskönande omskrivningar i stället för grovt jaktbrott.

Öppet varghat kan kosta jägarna vapenlicensen. Överåklagare Sven-Erik Alhem t.ex. går till attack mot licensinnehavare med dåligt omdöme. Uttrycker du öppet ditt varghat kan du ha förbrukat ditt förtroende att inneha vapenlicens. Har man ett vapen och hotar att utrota alla vargar ska man inte längre ha rätt att ha vapen.

  • Det är ingen medborgerlig rättighet att inneha vapen i detta land, säger Sven-Erik Alhem.

Att ta ifrån jaktlagets medlemmar licensen tillfälligt om misstanke om grovt jaktbrott är under utredning är ett seriöst förslag. Att vid misstänkt grovt jaktbrott skall jaktlaget där det döda rovdjuret hittats tillfälligt mista licensen under polisutredningen samt ev. angränsande jaktlag om man kan misstänka att djuret kommer därifrån. Att inneha licens är ingen mänsklig rättighet. Således inget straff som kan utdömmas men väl dras in om anledning finns. Indragning av licenser bör åberopas vid utredning av grovt jaktbrott.

Ange någon annan grupp som skulle ha motiv till grovt jaktbrott? Det finns ingen annan grupp än jägarna som har ett sådant motiv samt är kapabel till att döda (tex) en varg. Därför är det den första gruppen man bör misstänka. Dvs, just de jägare som har jakträtten på marken. Med detta förslag kan det vara möjligt att jaktlagen blir mera sammarbetsvilliga att sammarbeta med polisutredarna samt att detta troligen kan ses som en preventiv åtgärd för att motverka grovt jaktbrott.

Ovanstående siffra på 51% är hämtad från SRF vars uppgifter är hämtad från Skandulvs forskare i en ny rapport som menar att tjuvjakt är den största dödsorsaken hos varg. Skandulv är ett svensk/norska forskningsprojektet. Rapporten omfattar åren 1998 till 2009.

Skrivet av Christer Lindgren den 24 augusti


En Vargfamilj

Att en varg vill bilda familj, det är grundplåten till hela deras existens för överlevnad. Följde en italiensk varg som tog sig 100 mil för att hitta en partner. Man hade satt fast GPS halsband om kunde följa honom. Forskarna trodde inte sina ögon då den gick rakt norrut hundra mil. Givetvis med en del äventyr på resan , men han var så fast besluten att hitta sin älskade partner att han bara gick, tills intuitionen sa honom att här är hon. Forskarna följde efter enligt GPS vägen och efter de 100 milen hittade de honom. Han bildade familj och fick många kullar, och som alla vet byter vargar inte partner. De finns vid varandras sida hela livet. Det är kärlek det. Vad jag vill ha sagt med detta är att vargar är de mest sociala, familjära djur som finns. Överträffar människan med hästlängder. Och där finns heller ingen kamp om könsrollerna, de är jämlika i allting utom födslarna. Men även där hjälps dom åt. Det är underbart att på nära håll följa en familj. Och det är inte flockar människor ser. Det är FAMILJER. Alla i familjen betyder överlevnad. Blir någon skadad så hjälper de varandra.

När man kommer hem till Sverige ser man oförståelsen, hos länstyrelse, naturvårdsverk och jägarförbund. Man i stort sett hatar ett av världens mest intelligenta , kärleksfulla , sociala djur som finns i vår natur . Med de få utrotningshotade, snart utrotade , vargar som vi har så sätter vi förståelsen av varg i människors skepnad. Den fruktansvärda avundsjukan jägare känner inför en riktig jägare som varg utmynnar i ett fullständigt obegripligt hat mot ett djur som bara finns och har funnits betydligt längre än människan. Att sätta en jägare på bild med en hund är ett hån mot djuren. Att länstyrelse och naturvårdsverk skall förstå varg är inte att räkna med . De flesta där är svenska jägare även poliskåren består av en mångfald av jägare, så de som är satta att förvalta våra djur , utrotar dem i egoistiskt syfte som bara dom förstår. Att en varg går hundratals mil för att hittades rätt partner är för mig mer än beundransvärt. Och i Sverige hinner dom inte ens börja sin vandring innan dom möter samer, jägare i helikoptrar (se Karl Hedin m fl) de skall bara utrotas. Att förstå hur många vargar det gått åt för att bilda en familj, är så förskräckligt att man måste vara arbetare inom förvaltningarna och poliser och jägare för ty förstå! Jag hörde på en förelädning,” man bedömer ett land på deras sätt att vara mot djuren” . Och var hamnar Sverige då? Vi tycker att utrotningen av Afrikas djur är förfärligt, men vi är mycket värre i Sverige, om nu en familj bildats och fått ungar. Vad beslutar sig överheten då! Jo skjut föräldrarna, så gör vi valparna till tamdjursbanditer. Det är alltså förvaltningar och jägarkåren som gör att tamdjur tas. Valparna kan ju inte annat. Varför hägnar inte djurägare in får i rovdjursstängsel. Jag är inte säker men ett rovdjursdödat får ger nästan 1000:- mer än ett slaktat.
Det tar minst två år för ett föräldrapar att lära upp valparna att jaga. Det vet jägarna. Därfö skjuter de föräldrarna. Helst tiken först.
Så gott folk visst är Sverige ett härligt natur land. Visserligen med bra plats för människan. Men ändå..

Skrivet av Håkan Forsberg 16 augusti


Varför ser beslutsfattare till att ta ett beslut och sedan inte stå för det.

Varför beslutar man sig för att låta vargar komma hem in i våra skogar när man sedan inte vill ha dom där. Man skapar ett kaos och ett enormt lidande för ett fridlyst djur som inte bett om detta. Man informerar inte djurägare om dom nya förhållandena och låter i stort sett bara jägarförbundennvara med om att bestämma. Om myndigheterna gått ut med klara regler för ex v tamdjursägare , om att vara beredda på att nya regler för dom kommer att gälla , och som man måste förhålla sig till dom så hade man kunnat förbereda sig och kunna ta ställning till det nya dom skulle komma. Istället höll man tyst, och på det visste skapade ett förfärligt kaos. Och på det följde ju helt onödiga konflikter mellan djurälskare och djurhatare. Att inte informera om rovdjurs stängsel, och andra skyddsåtgärder gjorde ju att tamdjursägare inte tog vargen på allvar. Och att ideligen skylla på vargen, när det är förvaltningarna man skall skylla på är oerhört svagt, och ger en inblick i hur dåligt beslutsunderlaget var. Nu får ”gästen som man bjudit in” stå för följderna. Man skriker om att få utrota vargen, och givetvis är det dom som endast kan döda djur, som skriker högst. Och dom förstår inte att se djuren på annat sätt än att döda dom. Man ser aldrig en jägare gå ut i skogen utan gevär, och med annat än döda i tankarna. Naturupplevelse är att skjuta ett djur, bli nedblodat och nerskitad av inälvor och tarmar . Det är naturupplevelse det. Halvfull och lycklig för att ha dödat. Så vem är det som legat bakom det kaoset som blivit . Givetvis jägarförbanden. De vill ha kaos och ett fridlyst djur att skjuta på, och skylla på. Se på alla jägardidor. Att ha skjutit en av de 4 stora rovdjuren, är det mest fantastiska som finns. Då det finns jägare både i naturvårdsverket som länstyrelse gör ju kaoset ännu större. Dom skiter ju i om en massa tamdjur dödas , det är det de vill. Annars hade man ju tagit hand om gästen d v s vargen som man bjudit in. Nu spär man på kaoset med skyddsjakt och en massa nytillkomna paragrafer som är till djurens nackdel. Se den förvaltning i Sverige som står upp för sitt ämbete. Ingen förvaltning gör som dom är satta att förvalta. Bara sprida kaos mellan rovdjur och tamdjursägare. Verkligen svagt. Och skulle vara intressant och se om någon inte upptäckt det kaos som dom bådar för !

Skrivet av Håkan Forsberg 15 augusti 2020


Varghat i Värmland. 14 augusti 2020

Vi som älskar vårt sköna Värmland lider när vi ser hur våra vilda djur behandlas av vissa jägare. Vad värre är att detta uppmuntras och tillåts av Länsstyrelsen.
Återigen så har Lst agerat på eget bevåg att medge skyddsjakt i ett revir där det finns valpar. Det visar ingen hänsyn till att reviret riskerar att splittras och valparna har mindre chanser att överleva.
Är det vedergällningsförfarande som styr och starka påtryckningar och arga röster? Förväntar man sig en klapp på axeln?
Att tiken med stor sannolikhet riskerar att bli skjuten är ingen överdrift snarare ett konstaterande vid liknande skyddsjakt där valpar funnits.
Moral och etik på en STARKT HOTAD ART går i glömska eller negligeras totalt.  Finns inga betänkligheter eller annan lösning.
Det är hatet som styr och är synnerligen demoraliserande och total nonchalans mot EU:s art och habitatdirektiv.
Vad som sker här borde sätta ljus på vilken grundsyn, moralisk och etisk, som handläggare har som ska förvalta Sveriges fridlysta rovdjur. Vi är många, både jägare och icke-jägare som sett vad som driver varghat. Det sorgliga beviset, dödade vargar, som undersöks av Statens Veterinärmedicinska anstalt, har levt med tidigare skottskador.
Djurplågeriet i våra skogar är oacceptabelt!
Hanen som bevisligen har lämnat DNA vid en av fårattackerna, det finns alltså vederbörligt bevis vem av vargarna som är den ”skyldige”. Han hade inga problem att ta sig in men fullt sjå att ta sig ut. Fanns det brister där han tog dig in?
Ändå får vilken varg som helst skjutas OCH det finns valpar i reviret vilket Länsstyrelsen undvikit att tala om.
I normala fall då valpar finns i reviret så ska särskild hänsyn tas (borde iaf).
Att vuxen varg inte får skjutas ihop med valpar i närheten står det inte i skyddsjaktbeslutet.
Om man nu skjuter vilken varg som helst (förmodligen tiken med jägarnas retorik) för utan tik inget revir och valparna har än större risk att dö av svält, vad blir resultatet då och fortsätter attackerna då hanen som tidigare hade en skada i ljumsken ensam ska klara föda valpar?
Här är man beredd att bryta mot de mest basala jaktreglerna att inte störa djur under deras yngel- och uppfödningstid eller att inte döda en mamma som har ungar.
Dåligt inhägnade tamdjur i vargområden borde istället innebära ingen ersättning för ägarna när det dessutom ges frikostig ersättning för rovdjursstängsel.
Vem på Lst tillåter en sådan taktik?
Är det helt aningslöst eller bara ett sätt att få skjuta en varg som vedergällning?
Är vi kvar på stenåldern?
Vi ställde frågan till handläggare Höök om det tvivelaktiga att själv förlänga jakttiden och vi fick till svar att han gått på semester.
Ska vi söka honom i skogen?
Är skyddsjakt bara ett spel för galleriet för att blidka än det ena lägret än det andra beroende på utfallet av beslut? Hjälper det ens?  Hur man än vänder sig har man ändan bak heter det ju. Blodtörst verkar ju vara något som iaf blidkar tillfälligt
Vetenskapligt utrett är det iaf inte här i Sverige  och dåliga eller dåligt skötta rovdjursstängsel fortsätter ställa till problem för de stackars fåren.
Länsstyrelsen i Värmland vill inte fatta vad EU:s lag innebär; nämligen att lagen är till för att skydda djuren – nu vargen – från människan, inte tvärt om!
Det bör tilläggas att samme rovdjursansvarig var också den tjänsteman som ansåg att fler björnar skulle skjutas 2018 när miljöorganisationer vädjade om jaktstopp på björnarna på grund av födobrist, värme och de katastrofala bränderna i Sverige.

Skrivet av Team Revolution Rov
Orgnr; 802529-7618


Med tanke på skjutningen av ev diande varg tik i Östergötland 8augusti 2020

Blir beklämd över okunnigheten om varg är så dålig att man måste ta till floskler för att berättiga sitt okunnande. Jag har bott bland 70 vargar i tretton år till och från, tagit ner folk från Sverige för att utöka kunskapen på en vargpark i Spanien och varit med och lärt ut att skydda tamdjur bland rovdjur för Spanska bönder som var de bästa eleverna som jag sett i Europa. Anledning ” att mista ett tamdjur är att missbruka förtroendet till att vara djurskötare / herde. Att mista ETT tamdjur är en skam. Dom anser att djuren är beroende av vad djurherden har att erbjuda för skydd. I Sverige är det tvärtom. Här skryter man om att mista så många djur som möjligt. Varför. Jo det berättigar djurägarna i Sverige att skjuta FRIDLYSTA djur. I Spanien hade man 7trådigt elstängsel. Man hade herdar med vallhundar och framförallt hade man stora mastigare som utan tvekan körde bort rovdjur. I Sverige som tror sig vara djurälskare, så tycker djurälskande fårböndet i Spanien att de svensk bönderna är precis tvärtom. Svenskarna offrar både tamdjur och hundar i tron om att man gör rätt. Till och med mitt 7 åriga barnbarn förstår bättre. Jag har varit förbonde i 30 år, Mitt i Rialareviret. Men jag hade herdehundar, bordercollie och givetvis trygga elsystaket. Dessutom hämtade bordercollien hem hundarna på kvällen. Varför. Jag hade skrivit på ett avtal med länstyrelse och stat att det var min sak att skydda djuren. Det var inte vargens sak. Jag har varit ute i de svenska skogarna , kollat fårstängsel m m. Men inte ett enda fårstängsel är godkänt blan de hundratals jag kollat.och kunnigheten bland länsstyrelsens- naturvårds styrelsen personal är lika med noll och den vargkunnige experten på Grimsö som skall föra rovdjurens talan är interovdjursutbildad. Han är docent i KATT. Säger lite om den s k rovdjursförvaltningen i Sverige Den är lika med noll. Man gör valpar till tamdjursbanditer då man skjuter föräldrarna
. Skit samma om det är en diande tik, bara man får skjuta. Om jag börjar skjuta mammor på väg att hämta sina dagisbarn, och de är eventuellt utan pappa. Kan man få begära av barnen att de skall klara sig utan hjälp, men för i helvete, ingen moralisk funtad statstjänsteman ger klar tecken för något sådant. Det är sjukt. T o m jägare skjuter inte bort kon från kalven. Sens moral!

Skrivet av Håkan Forsberg

Note; Nu vet vi efter obduktionsprotokollet från SVA att denna tik ej hade fått valpar & att hon inte hade mjölk


 ”Naturens resurser är inte till för oss människor att bruka, eller utnyttja”

Vi lever i en tid med massutrotning av djur, och även vi i Sverige har ett stort ansvar att ta där. Vargen borde därför hanteras med stor varsamhet, skriver Maria Ljung fd Wallenberg

Det sägs att det finns en önskan om att den svenska vargstammen ska sprida sig söderut i vårt land för en ökad tolerans av djuret, men ändå beviljas tillstånd på skyddsjakt så fort det etableras revirmarkerande vargpar där. Är detta snack bara ett spel för gallerierna, eller hur ska den svenska vargstammens fortlevnad och gynnsamma bevarande status garanteras?

Jägarnas intolerans och nollvision mot vargen ökar. Fårbönderna gnuggar sina ekonomiska händer och tar knappt något eller inget eget ägaransvar för sina djur, utan ropar efter skyddsjakt så fort de bara kan, och blir lyssnade på. Våra beslutsfattande myndigheter tar populistiska och kortsiktiga beslut. Inga tycks förstå eller ta ansvar för att vargen faktiskt håller på att utrotas i vårt land.

I juni tog länsstyrelsen i Östergötland eget initiativ på skyddsjakt i ett vargrevir, där det föddes valpar förra året, det var då inte bekräftat om där fanns årsvalpar. Det sades uttryckligen i beslutet att jägarna skulle gå för en fjolårsvalp. Den 9/7 sköts en tik, efter obduktionen har det nu visat sig att det var alfatiken i reviret. Tragiskt, men inte märkligt, det var precis vargmotståndarnas önskan. Att splittra alfaparet för att utesluta framtida kullar…

Skriven den 7 augusti 2020.

Läs hela artikeln


Stoppa jakten i våra svenska naturreservat

Skrivet & illustrera av Maria Ljung fd Wallenberg

Sverige har drygt 4 000 naturreservat, naturområden skyddade av markägare eller myndigheter för att långsiktigt bevara natur som av något skäl anses värdefull. De motsvarar cirka 85 procent av den yta i vårt land som är skyddad med stöd av miljöbalken.

Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö.

Vår regering och riksdag framhåller tydligt vikten av att skydda värdefull natur, och här ska naturreservaten ha en viktig funktion.

Därför vilseleds många att tro att i våra naturreservat lever djur och växter på sina egna villkor, skyddade från mänsklig påverkan. Med samma regler och riktlinjer i alla reservat. Men så är det inte alls.

Varje naturreservat har egna föreskrifter.

Och våra länsstyrelser och kommuner har generellt sett inga synpunkter på att djur med allmän jakttid jagas enligt rådande regelverk, jaktlagen, i naturreservaten.

De gör bedömningen att jaktlagstiftningen i de allra flesta fall reglerar jakten på ett tillräckligt bra sätt. Vilket i praktiken innebär att det är möjligt att jaga i naturreservaten året runt.

Ibland finns det några få begränsningar av vilka arter med allmän jakttid som får jagas. Oftast rör begränsningarna fågeljakt, men i enstaka fall kan det också vara så att man inte får jaga vissa arter av småvilt eller inom vissa specifika områden.

På Glaskogens naturreservats hemsida i Värmland står det just nu: ”Det går att vandra och besöka området under älgjakten men klä er i starka färger, gärna reflexväst, och visa hänsyn mot de som jagar.”

Skrivet den 4 november 2019

Läs hela artikeln


Följ RR bloggen

Få nytt innehåll direkt till din inkorg.

%d bloggare gillar detta: